Högkänslighet

Högkänslighet - värd att uppmärksammas i samhället

Högkänslighet är en form av särskild intiutiv intelligens

Högkänslighet är väl tyvärr inget, som är bekvämt att ha i vår tids samhälle, vilket utmärks av dels en förbiflimrande kaledoskopisk mosaik av informationsfragment serverade av mediala algoritmer och dels av föreskrivna uniformistiska beteenden och ställningstaganden i en mångfald av icke självvalda kollektiv?

Egentligen borde väl de personlighetsegenskaper, som finns hos en högkänslig person (HSP = highly sensitive person), vara högst värdefulla i de flesta mänskliga sammanhang. Men sensorisk bearbetningskänslighet (sensory processing sensitivity), som har studerats främst av den amerikanska psykoterapeuten Elaine N Aron, innebär inte bara allmänt större och snabbare mottaglighet och urskillningsförmåga av intryck samt djupare emotionell respektive kognitiv bearbetning av dem utan medför även en risk, att den högkänslige blir stressad av komplexa situationer och missförstådd av andra, som är mer robusta i sina observationer och mer fyrkantiga i sina reaktioner.

En pricksäker analys av problematiken för högkänsliga personer i vårt moders och småbarnsfientliga samhälle gavs nyss till mig på Facebook av Andi Hede: "Dagens snabba samhälle kräver en stor stresstålighet, psykisk tålighet överlag. Man ska vara en teflonpanna och kunna skaka av sig det mesta fort. Det är svårt för högkänsliga.

Högkänslighet är en form av särskild intuitiv intelligens. Vi ser saker som andra inte ser, vi kan göra kopplingar som andra missar. Men baksidan av myntet är att man mycket lättare bränner ut sig än andra då man är skörare. Jag skulle också säga att en kvinna med spädbarn/småbarn är extremt högkänslig på ett sätt som en man aldrig är, inte på samma sårbara sätt. Därför drabbas hon och barnet extra hårt av den påtvingade s.k. & "jämställdheten", där den underliggande premissen alltid är att män och kvinnor är identiska, därför & "jämlika" och utbytbara.

Det fanns en mening med att mannen skulle skydda den otroligt sårbara symbios som är mor + barn och inte konkurrera med mamman, som nu..." Tydligen innebär högkänslighet sådana svårigheter, att det har behövts att bilda åtminstone två föreningar för att bistå högkänsliga och föra talan för deras rättigheter: SFH (Sveriges Förening för högkänsliga) respektive ÅSS (Ångestföreningen i Stockholm). Den senare ger exempel på hur det är att vara högkänslig. Jag återger bara några: Man lägger märke till sådant som går andra förbi. Man tar in många intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever. Man blir lätt stressad och överbelastad. Eftersom man lägger märke till allting får man så mycket intryck att man av naturliga skäl lättare blir överstimulerad i miljöer och sammanhang som är intensiva, komplexa, röriga eller obekanta.

Som högkänslig är man känslig för starkt ljus, starka dofter, tyger som skaver mot huden, oreda, stök och bakgrundsljud. Sådant som andra kanske inte ens lägger märke till kan medföra stark trötthet och omöjliggöra koncentration. Som högkänslig undviker man situationer som leder till för mycket intryck, stress och som är för omskakande. Lugn, trygghet och minskat antal intryck är däremot välgörande. Som HSP är man mycket medveten om andras känslor och stämningar.

En högkänslig kan vara introvert eller extrovert, även om det är vanligare att man är introvert. HSP ska dock inte förväxlas med att vara blyg eller med social fobi. Den högkänslige behöver mycket ensamtid för att återhämta sig och vila från alla intryck, känslor och stimulans som hjärnan hela tiden bombarderas med. En HSP blir lätt berörd av konst, musik, smaker och dofter och kan uppskatta och njuta mycket av sådant.

Personer med HSP är ofta samvetsgranna, noggranna och försöker undvika kritik. Att arbeta under tidspress eller att prestera när någon tittar kan vara svårt. HSP har ofta mycket tankar och känslor och därmed ett rikt inre liv. HSP innebär ofta låg självkänsla eftersom känslighet ofta föraktas och kritiseras i vårt samhälle. Om man hela tiden höra att det ”är något fel på en” och att man ”är överkänslig” är det svårt att tillägna sig en god självkänsla. Om du ofta som barn fick höra att du var ”överkänslig” i alla möjliga situationer så är du med stor sannolikhet en HSP.

Högkänslighet är tydligen en mycket viktig faktor, som förtjänar att uppmärksammas väsentligt mer i samhällsbygget.

Leif Stille, styrelseledamot i Haros riksstyrelse

(artikeln har tidl. publicerats i haro nr.4, 2108)